|
filmer / bilder / tidningsurklipp / collage / länkar / yttranden / vad är det?
Besök den nystartade SOLBLOGGEN
Yttrande och uppslag för samrådsyttranden.
Ladda ner pdf-filerna här: Yttrande / Uppslag Ekonomi och verksamhet under 2009
F.d. ärkebiskopen K G Hammar föreläste i februari 2010 i Algutsrum. I slutet av Ölandsbladets rapportering kom en sats som fick mej att lystra: "Av sig själva kommer Politikerna inte att kunna föra världen närmare fred och förnuft. Om något positivt skall hända, så skall det ske i det lilla formatet och som en mängd enskilda initiativ, som liksom fogar sig samman till en tvingande mosaik. — Politikerna är en avspegling av vad vi tvingar dem till. Tvingar vi dem inte, så sker heller ingenting!" Om vi byter ut "det lilla formatet" och "en mängd enskilda initiativ" samt "fogar sig samman" mot "samrådsyttranden, läsarbrev m.m. " och "Rällaskogens vänner" så är vi på rätt väg! Hitintills har "dom" inte lyssnat, men vår kraft ligger i "massan" och uthålligheten. Dom enskilda initiativen får inte bryta av! Dom som nu bekvämar sej på sofflocket och säjer "vad va det ja sa, det tjänar ingenting till" arbetar MED dom styrande och MOT "det lilla formatet och dom enskilda initiativen"!!!! Det finns ett fint ord för denna förkastliga egenskap: defaitism. Och den är inget att hänga på bröstet och skryta med. Defaitism: modlöshet, brist på motståndsvilja, lust att ge upp, uppgivelseanda, resignation, ovilja att kämpa, självuppgivelse, undfallenhet. Mitt förslag: satsa på Hammar-metoden! Det är vi skyldiga oss själva, Rällaskogen och alla våra medkämpar! Tillsammans är vi starka! "Hopp och tålamod segrar"
Vad är det? Riksintressen i Sverige kan vara bland annat orörda naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning och kommunikationer. Riksintressen preciseras i dialog mellan stat och kommun och redovisas i översiktsplanen. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av exempelvis nya byggprojekt. Ett naturreservat är ett naturområde med stor betydelse för människan, flora, fauna eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Naturreservat är den mest effektiva och användbara skyddsformen för bevarande av större naturområden. De studeras ofta ingående av forskare och bevakas av naturvårdsgrupper. Allemansrätten är en unik möjlighet att röra oss fritt i naturen. Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet – mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor i naturen. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten i orden ”Inte störa – inte förstöra”. Strandskyddet är en del av den svenska Miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet, som inte ska missgynnas av exempelvis stängsel, murar, bryggor, golfbanor eller byggnader. Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Skyddet gäller land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen. Möjligheten finns att utöka detta område upp till 300 meter, vilket har skett till exempel runt stora delar av Mälaren. ! För Öland gäller 300 m. !
Mer om strandskyddet Strandskyddet har sparat miljarder åt Sverige Särskilda skäl för strandskyddsdispens. Strandskyddet. Bygginfo TV. Sjönära lägen får höjda premier.
Nu är den här: Samrådsredogörelse från Borgholms kommun. Följande två textavsnitt har hämtats ur ovanstående redogörelse. "Den stora mängd yttranden som inkommit har gjort kommunen uppmärksam på de kvaliteter och värden som finns i området som rekreations- och friluftsområde för de närboende. I och med de nya strandskyddsreglerna behövs särskilda skäl för upphävande av strandskydd i föreslagna strandnära områden. Exploateringens storlek, utbyggnadstakten, trafiklösningar, djurliv, naturvärden och eventuell påverkan på vattentäkten är sådant som kommer att studeras noggrannare." Det fortsatta arbetets gång "Den fördjupade översiktsplanen kommer att revideras och uppdateras med information och som vi fått till oss genom alla synpunkter och förslag. Reviderat planförslag med tillhörande handlingar blir tillgängligt i utställningen som varar i minst 2 månader och är nästa steg i planprocessen." Ladda ner eller läs online hela redogörelsen, även denna "förtuggad" av mej, S.O. Lundgren ( ca. 40 sidor, 850 KB) Samrådsyttranden från myndigheter, kommunala förvaltningar, intresseföreningar m.fl. För att underlätta läsandet har jag
"förtuggat" nästan alla yttranden med understrykingar
och inramningar. Dessa är mina spontana reaktioner. Om ni har
andra, hör gärna av er!
Samrådsyttranden av enskilda personer Snabbstart: Samrådsyttranden, enskilda personer!
Skogen och Klimatet
Massor av kol i obrunnen skogsmark De äldre skogarna på dessa öar visade sig innehålla mindre mängd kol ovan mark än de yngre skogarna. I de gamla, obrunna skogarna lagras kolet i stället i markskiktet och kan bevaras i marken i tusentals år. Dessutom finns det mer kol lagrat under mark i de gamla skogarna än i biomassan ovan mark i de yngre skogarna. Därför finns det totalt sett mycket mer kol bundet i de äldre skogarna än i de yngre. Urskogar – ekologiskt värdefulla men sällan opåverkade av människan "– Större skogsområden utan påverkan av skogsbruk och där endast mindre områden i landskapet uppvisar spår efter förindustriellt nyttjande är mycket sällsynta, berättar Torbjörn Josefsson. Naturligtvis finns det starka ekologiska skäl att undanta sådana områden från skogsbruk. Men, paradoxalt nog finns det starka kulturhistoriska skäl att skydda dessa områden, eftersom de samtidigt utgör rester av ett uråldrigt kulturlandskap med mycket värdefulla arkeologiska lämningar och kulturspår." Slutsatser för att minska växthusgaser från skogar i Sverige och i andra delar av världen: Avverkning av gammal naturskog måste stoppas globalt. All kvarvarande gammelskog och skog på torvmark i Sverige undantas från avverkning. Fler naturreservat behöver snarast bildas. Nya skonsammare skogsbruksformer måste ersätta dagens kalhygges- och plantageskogsbruk. Omloppstiderna i produktionsskog förlängs avsevärt. All dikning måste upphöra. Minskad energiförbrukning och minskad konsumtion av naturresurser.
Körskador Allt tyngre maskiner i skogsbruket, i kombination med bristfällig planering och hantering av avverkningar, och mildare vintrar, bidrar till att körskador åsamkas mark- och vattenmiljöer i skogslandskapet.
Våga vägra golf i Spanien! I en engelsk tidning fanns igår uppgifter om att Spaniens vattenreserver används för att vattna golfbanor! Ruggigt! Det går åt en miljon!!! kubikmeter vatten per år per golfbana. Detta gör att torkan breder ut sig och att det lokala microklimatet havererar. Nu får det väl vara nog av golftyranni. Plöj upp och odla potatis eller nåt annat! Ni som vill kommentera är välkomna. Ni har alldeles rätt i att jag inte har golfklubbor. Men barn. (Detta upprop har jag funnit på nätet skriven av Peter Midas. Paralleller till Öland med dess bevattningsförbud från maj-augusti för privata hushåll ligger nära till hands.) Golfklubbar som har nära till östersjövatten sneglar gärna på möjligheten att utnyttja detta vatten för bevattning. När man vattnar med salthaltigt vatten kommer detta att medföra en höjning av salthalten i markvätskan. Saltet i östersjövatten består till ca tre fjärdedelar av koksalt. Mycket koksalt i markvätskan gör att sammansättningen av lösta salter rubbas. Detta i sin tur medför att växterna får svårare att ta upp vatten och den förändrade saltkoncentrationen kommer att innebära rena giftet för växten. Generellt avrådes för Östersjövatten utan saltrening. Vattentäkter / Grundvatten Länets vattenförsörjning är inte okomplicerad. Det regnar relativt lite och både Öland och fastlandets kuststräckor saknar i stort sett sjöar. Information från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god kvalitet är det angeläget att långsiktigt skydda våra grundvattenförekomster. Inom ramen för miljömålsarbetet har därför delmålet "år 2010 har geologiska formationer som håller betydelsefulla grundvattenförekomster eller som kan komma att nyttjas för konstgjord grundvattenbildning lagligt skydd mot exploatering som begränsar dess användbarhet som dricksvattenresurs" formulerats. Regnskogens betydelse för klimatet. Världens regnskogar måste skyddas. Om de försvinner kommer konsekvenserna att bli stora för hela klotet. Men hur skyddet ska fungera är föremål för en het internationell debatt, där regnskogarna blivit en pjäs i marknadsspelet om utsläppsrätter. Mycket var vunnet för regnskogsnationerna efter FN:s klimatmöte på Bali förra året. Främst var det kanske erkännandet av att problemen med den försvinnande regnskogen hör ihop med den globala uppvärmningen. Skogen fungerar som en vattenreservoar i ekosystemet och sänker temperaturen i hela regionen. Ungefär tretton miljoner hektar regnskog försvinner varje år, enligt WWF. Det är ungefär lika mycket som halva Norrland. Tidigare har de som kämpat för att rädda regnskogen fokuserat på mångfalden av arter och att människor som lever nära skogarna har rätt till en oförstörd miljö. Nu, när sambandet mellan regnskogen och den globala uppvärmningen blivit tydligt har frågan om avskogningen både blivit mer akut och fått ett större djup.
Biologisk mångfald Förstörelsen av naturkapital uppgår till mellan 1,7 och 3,1 biljoner dollar varje år – räknat enbart på tropisk regnskog. Det är mer än den globala ekonomiska krisen. Och så har det sett ut de senaste 20 senaste åren, sade Pavan Sukhdev. Det gäller att förvalta hela systemet och inte bara en del av det. Vi är nära att hitta en modell för att förvalta det ”gröna” kolet i skogen. Dess funktion som kolsänka bör vara ett centralt tema i klimatförhandlingarna i Köpenhamn, sade Pavan Sukhdev. Sverige och andra länder har misslyckats med målet att stoppa förstörelsen av ekosystem till år 2010. Miljöminister Andreas Carlgren hoppas att mötet i Strömstad blir en tydlig signal från EU inför nästa års förhandlingar om att skärpa konventionen för biologisk mångfald.
Kontrovers om turismens väl och ve Välkommen till Paradiset När vi turistar i andra länder gör vi ingen god gärning. Tvärtom, på semestern förstör vi miljön, utnyttjar billig arbetskraft och förstärker ojämlika ekonomiska förhållanden, anser författaren Jennie Dielemans som skrivit en reportagebok om massturismens fula baksida. – Turism är som kokain. Det är väldigt dåligt för oss, för miljön, för oss som samhälle, men vi kan inte sluta. Vi har blivit för beroende. Det säger Pedro Rodriguez i turistparadiset Dominikanska republiken. Han ser turismen som en plåga för landet. Samtidigt är den livsnödvändigt: en femtedel av de nationella inkomsterna kommer från turismen – utan dem skulle landet gå i konkurs. Men i den globala konkurrensen om turisterna tvingas man sänka priserna på paradiset – och därmed lönerna – samtidigt som lokalbefolkningen kastas ut från sina egna stränder och miljön föröds. Det är en konkurrens till döds. I slutänden, säger Pedro Rodriguez, ”förlorar vi inte bara våra naturtillgångar, vi förlorar också marknaden”. Turismen kan bli den största klimatboven Världsturismen är den snabbast växande utsläppskällan av växthusgaser. Utsläppen beräknas öka med mer än 150 procent fram till 2035. Om inte trenden med ett ökande flygresande bryts, kan turismens klimatpåverkan framåt 2060 vara större än alla andra sektorers. Och större kommer den att bli. Enligt branschens egna beräkningar kommer internationella turistresor att nästan fördubblas fram till 2020. Dessutom pekar de flesta trender mot att resmålen blir alltmer avlägsna, att man stannar borta allt kortare tid och att man bor på alltmer energislukande anläggningar. Hållbar utveckling Turismen är idag en industri som omsätter oerhörda pengar. Tyvärr har miljön ofta fått betala ett högt pris, växter och djur har tvingats lämna plats för människans anläggningar och bekvämligheter. Om denna utveckling fortsätter kan en biologisk mångfald gå förlorad. Med hållbar utveckling menas att vi inte skall lämna sämre levnadsbetingelser för nästkommande generationer än vad levande varelser har i dag. För att vi ska ha möjlighet att uppnå en hållbar utveckling krävs det att varje näring tar sitt ansvar för miljön. Det innebär även att turistnäringen bör miljöanpassas. Vi människor är nyfikna av naturen och vill fortsätta att resa och upptäcka nya platser men för att nästkommande generation ska få samma möjlighet krävs att vi tar ansvar. Vi måste lämna platser fria från hotellanläggningar och besöka dessa platser med mål att bevara den biologiska mångfalden. Turismen är en bra förutsättning för miljön om människorna som reser samt de som idkar turismnäringen tänker mer långsiktigt och med mål att bevara natur och arter för kommande generationer. Skatt och sommarjobb I år (2009) kan en skolungdom som feriearbetar tjäna upp till 17 399 kr utan att betala skatt. På arbetsinkomster om 17 400 kr eller mer betalas allmän pensionsavgift om 7 procent på hela inkomsten. Turistnäringen i siffror 159 000 sysselsatta i helårsverken 244 miljarder kronor i total omsättning 90,9 miljarder kronor i exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2,86 procent av Sveriges totala BNP 13,3 miljarder i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige Siffrorna avser 2008. Källa: Tillväxtverket ”Gotland kan inte leva på att folk vandrar längs stränderna” Ironiskt eftersom det är precis den möjligheten som är Gotlands främsta tillgång som turistdestination. När stränderna i hela Europa har privatiserats finns ännu öppna kuster kvar i Sverige och på attraktiva sommarön Gotland just därför att myndigheterna värnat om strandskyddet och stått pall i det ständiga ställningskriget mot vissa privatpersoner som aktivt söker kringgå eller aktivt bryta mot strandskyddsbestämmelserna. Att göra undatag från principen innebär att luckra upp principen. Det blir allt svårare att hävda strandskyddet när det gång efter annan genomborras av överträdelser och undantag. Det är därför nödvändigt att vara ”stelbent” som Ulf Adelsohn uttrycker det, det skapar långt större gemensamma värden för Gotland än alla tänkbara festbjudningar på Max Hanssons strandtomt skulle göra. Därmed faller även nyttoargumentet för att särbehandla den rike affärsmannen. Under alla omständigheter måste Samuelsson lämna sitt jobb, omgående. (Debattinlägg på nätet.)
Samrådsyttranden Rälla-Stora Rör:
Djurgårdsinrättningen på Öland 1569 — 1801 Göran Borgö, chef för Miljö- och Byggnadsnämnden i Borgholms kommun, förde in detta begrepp vid en Kommunfullmäktigeförsamling. Vad menade han, egentligen? Vad är djurgårdsinrättningen? Läs här!
"Flygande holländare" Lisbeth Lennartsson skrev detta på sin bloggsida efter en träff med flygsektionen i Ölands Motorklubb: "Jag lärde mig ett antal
nya saker även på detta mötet. Bl.a att Borglanda
har i dagsläget cirka 500 start/landningar per år.
Efter denna reklamkampanj kan dessa länkar leda till en mer balanserad bild: http://www.sr.se/cgi-bin/dalarna/nyheter/artikel.asp?artikel=1129602 http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_1538381.svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_523315.svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_209369.svd
Hämta följande informationer från Borgholm kommuns hemsida: PLANPROGRAM OCH SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR INDUSTRI, AIRPARK OCH NY VÄG I ROSENFORS
Sveriges kommuners skuldsättning per invånare Rankningen från Svensk kommunrating utgår från begreppet "Bruttoförpliktelsebelopp" och bygger på kommunernas årsredovisningar 2008. Plats 290: Minst skuldsatt: Vallentuna 31.140 Plats 1: Mest skuldsatt: Södertälje 148.675 Plats 155: Borgholms kommun: 67.295 Plats 72: Mörbylånga kommun: 80.644
Kolstad Följ kampen för Kolstadsområdets bevarande. "Trafikled över Kolstads åkrar?" Hitintills i 20 delar. Lättläst, informativt, upprörande!
"Bara en av fem svenskar vill minska strandskyddet" Det nuvarande förslaget innebär att många populära bad- och fiskeplatser kommer att försvinna över hela landet. Det kommer att bli svårare att komma ner till vattnet för skridskoåkare och kanotister. Ännu fler fina ankringsplatser, vandringsleder och tältplatser kommer att försvinna, liksom många livsmiljöer för hotade eller missgynnade växt- och djurarter. Vi är uppskakade över att regeringen vill utarma en så självklar del av den svenska allemansrätten, djupt förankrad hos den svenska allmänheten.
Rällaskogens strand sommaren 2009 Vinterbilder Halltorp Ekerum 2010
Kalmar Kommun
Borgholms Energi AB
|
